jag är rädd för att dö. jag försöker att inte tänka på det men jag känns konstigt att man helt plötsligt försvinner. jag känner att jag måste göra något betydelsefullt innan dess. sen hoppas jag på att det finns något liv efteråt!

jag är rädd för att någon ska göra mig illa. som att bli våldtagen, misshandlad, kidnappad eller något liknande. jag kollar på för många tv program om sådant därför är jag överdrivet rädd. jag är rädd för att bli liggande där lidande, jag vill hellre dö fort än plågas.

jag är rädd för att någon i min närhet ska försvinna eller bli skadad. det är det värsta. jag hatar den där känslan man har, trycket i bröstet och klumpen i magen. man vet inte riktigt vad man ska göra. som när min farmor dog, jag har aldrig jag har mått så dåligt. jag kommer aldrig glömma när vi skulle in och hälsa på henne (när hon var död och låg där fin och ordning gjord) och när man gick in det där rummet och fick panik, grät och trodde man skulle gå sönder för det gjorde så ont. jag hoppas att jag dör före alla andra i min närhet men jag vet att det inte kommer hända! men jag skulle göra vad som helst för att slippa den känslan.

jag är rädd för att bli obetydlig i denna värld. jag har alltid velat göra något speciellt så att folk ska komma ihåg mig i världen. att när de pratar om amanda andrén flera århundraden framåt att det ska veta vem jag är. jag vill inte bara försvinna och ingen märker! (nu fattar jag att familjen och vännerna kommer det men för hela världen liksom)

jag är rädd för att bli ensam hela livet. jag tror att alla som är singlar är lite rädda för det, att man aldrig ska hitta den rätte. jag hoppas att han kommer någon dag.

det är några saker jag blir rädd för. finns säkert flera stycken till men dess kom jag på nu!! pusss